Allmän vägledning för nyemission i privat aktiebolag

Om bolagsordningen behöver ändras, ska beslut om det fattas före beslutet om nyemission. Besluten kan dock tas vid samma bolagsstämma (om de tas i rätt ordning). Om t.ex. aktiekapitalet har angetts som ett fast belopp i bolagsordningen, kan en nyemission inte ske utan en föregående ändring av aktiekapitalet i bolagsordningen. En nyemission får inte heller innebära att det totala antalet aktier – eller antalet aktier av ett visst aktieslag – enligt bolagsordningen överskrids.

Om bolaget har emitterat konvertibler eller teckningsoptioner, får ny- eller fondemission inte ske så att konvertering eller nyteckning med utnyttjande av optionsrätten inte längre kan ske inom ramen för det högsta tillåtna aktiekapitalet enligt bolagsordningen.

Det är en viktig aktiebolagsrättslig princip att aktieägarna ska ha företrädesrätt till de nya aktierna vid nyemission. Principen ger nämligen befintliga aktieägare vissa garantier för att deras aktieinnehav efter en sådan emission är förhållandevis lika stort som före denna samtidigt som de får möjlighet att utnyttja den förmån som ligger i att teckningskursen för emissionen kan vara speciellt fördelaktig. Den grundläggande principen om företrädesrätt kan dock åsidosättas i en rad olika situationer.

Undantag från företrädesrätten genom riktad nyemission

Det finns en möjlighet för bolagsstämman eller – efter bolagsstämmans bemyndigande – styrelsen att besluta om avvikelse från företrädesrätten genom en riktad nyemission (se vidare om riktad nyemission nedan). Ett sådant beslut krävs i samband med en börsintroduktion för att nya aktier ska kunna erbjudas allmänheten via börsen men kan också innebära att nyemitterade aktier ska erbjudas åt en viss personkrets, t.ex. bolagets anställda eller vissa nyckelinvesterare.

Speciella regler om företrädesrätt vid förekomst av olika aktieslag

I bolagsordningen kan bestämmas att aktier av olika slag ska finnas eller kunna ges ut. Sådan bestämmelse ska ange olikheterna mellan aktieslagen och antalet aktier av varje slag. Om aktierna inte ska medföra lika rätt till andel i bolagets tillgångar eller vinst eller om aktierna ska ha olika röstvärde ska det anges i bolagsordningen vilken företrädesrätt som gäller vid nyemission och fondemission. Något förenklat så står valet då mellan att ge alla aktieägare – oavsett vilket slags aktier de äger – samma företrädesrätt till nya aktier, eller att låta i första hand de aktieägare som äger samma slags aktier som de nyemitterade aktierna teckna dessa.

Som nämns ovan innebär en riktad nyemission en avvikelse från huvudregeln om de befintliga aktieägarnas företrädesrätt. Eftersom aktieägarnas företrädesrätt åsidosätts genom en riktad nyemission förutsätter en sådan att beslut fattas med två tredjedels majoritet. Riktad emission förutsätter vidare ytterligare formalia i samband med emissionsbeslutet. Således ska skälen till avvikelsen från företrädesrätten samt grunderna för teckningskursen anges i emissionsförslaget. Anledningar att avvika från företrädesrätten kan t.ex. vara att bolaget har behov av snabbt kapitaltillskott, att en viss investerare – som emissionen riktas till – förväntas bidra på ett positivt sätt till bolagets utveckling eller framtida kapitalanskaffning, eller att aktieägarnas intresse varit lågt vid en tidigare nyligen genomförd nyemission.

Beslut om emission fattas som huvudregel av bolagsstämman. Men bolagsstämman kan även bemyndiga styrelsen att fatta beslut om nyemission (se vidare nedna). Styrelsen kan även besluta om nyemission under förutsättning att bolagsstämman godkänner beslutet i efterhand.

I bolag med fler ägare kan det – om man förutser ett behov av flera emissioner inom det närmaste året – vara ett rationellt sätt att hantera bolagets kapitalbehov att stämman ger styrelsen bemyndigande att fatta beslut om emission. Om stämman har bemyndigat styrelsen att besluta om emission ska stämmans bemyndigande registreras hos Bolagsverket innan styrelsen får besluta om emission. Bolagsverkets handläggningstid – som påbörjas när registreringsavgiften har betalats – brukar vara ungefär tre veckor.

Kallelse till bolagsstämma

Kallelse till årsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast fyra veckor före stämman, medan kallelse till extra bolagsstämma ska utfärdas tidigast sex veckor och senast två veckor före stämman. Om bolagsordningen ska ändras på en extra stämma gäller dock samma kallelsetid som för årsstämma.

I privata aktiebolag kan en bestämmelse om kortare tidsfrister tas in i bolagsordningen. Således kan bolagsordningen föreskriva att kallelse till årsstämma och sådan extra bolagsstämma där fråga om ändring av bolagsordningen ska behandlas får utfärdas senast två veckor före stämman.

I bolagsordningen ska även anges på vilket sätt kallelse ska utfärdas, vanligast är kallelse via brev eller e-post.

För att underlätta aktieägarnas och ombudens aktiva deltagande vid stämman ska kallelsen innehålla ett förslag till dagordning för bolagsstämman. Förslaget till dagordning ska innehålla en numrerad förteckning över de ärenden som ska förekomma på stämman.

När det gäller nyemission ska kallelsen innehålla uppgift om den rätt att teckna aktier som enligt förslaget om nyemission tillkommer aktieägarna eller annan eller vem som annars får teckna aktier. Om aktieägarna inte ska ha företrädesrätt till teckning, ska kallelsen dessutom ange förslagets huvudsakliga innehåll i övrigt.

Förutsätter nyemissionen ändring av bolagsordningen måste stämman först fatta beslut om det. Det huvudsakliga innehållet i förslaget till ändring ska anges i kallelsen.

Beslutsförhet och majoritetskrav

För stämmobeslut om nyemission krävs som regel bara att det har biträtts av aktieägare med mer än hälften av rösterna på stämman. Innebär beslutet avvikelse från den företrädesrätt till nya aktier som aktieägarna har enligt aktiebolagslagen eller bolagsordningen krävs att aktieägare med två tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda aktierna röstat för beslutet.

I bolagsordningen kan föreskrivas högre majoritet än vad som krävs enigt lag.

Förslag till beslut om nyemission

Förslag till beslut upprättas av styrelsen eller, om förslaget väcks av någon annan, av förslagsställaren.

Ett förslag till emissionsbeslut ska – i förekommande fall – innehålla följande uppgifter:

1. Emissionsbeloppet (angivet som ett fast belopp, ett högsta belopp eller ett lägsta respektive högsta belopp).
2. Antal aktier (angivet som ett fast antal, ett högsta antal eller ett lägsta respektive högsta antal).
3. Aktieslag (om det i bolaget finns eller kan ges ut aktier av olika slag).
4. Den rätt att teckna aktier som aktieägare eller någon annan ska ha.
5. Tidsfrist för aktieteckning (får ej underskrida två veckor om aktieägarna ska ha företrädesrätt).
6. Tidsfrist för begagnande av företrädesrätten.
7. Betalningsfrist eller teckning genom betalning.
8. Fördelning av tecknade aktier (som inte tecknas med företrädesrätt).
9. Teckningskurs (som lägst måste motsvara kvotvärdet).
10. Central försäljning av delrätter (överskjutande teckningsrätter).
11. Förbehåll (ska eventuella befintliga förbehåll avseende omvandling, samtycke, förköp, hembud eller viss inlösen gälla för de nya aktierna?).
12. Avstämningsdag (om bolaget är avstämningsbolag och aktieägare ska ha företrädesrätt att delta i emissionen, får sättas tidigast en vecka från beslut).
13. Kuponger till aktiebreven som emissionsbevis.
14. Apport/kvittning (att nya aktier ska betalas med apportegendom eller genom kvittning).
15. Utdelningsrätt (från vilken tid).
16. Övriga särskilda villkor för aktieteckning.
17. Styrelsebemyndigande att innan teckningstiden börjar löpa besluta om emissionsbelopp, antal aktier och teckningskurs, varvid punkt 1,2 och 9 ovan bortfaller (får bara lämnas om aktierna ska tas upp till handel på en reglerad marknad utanför EES).
18. Ändring av bolagsordningen (om det behövs för emissionsbeslutet).

Förslaget till beslut om nyemission ska hållas tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före den bolagsstämma vid vilken emissionsbeslutet ska fattas och sändas till de aktieägare som begär det utan kostnad för mottagaren. Förslaget ska läggas fram på stämman.

Kompletterande information

Utöver den information som förslaget till emissionsbeslut ska innehålla föreskriver aktiebolagslagen i vissa fall att ytterligare uppgifter ska lämnas. Även sådana redogörelser, yttranden och redovisningshandlingar som beskrivs nedan ska hållas tillgängliga för aktieägarna under minst två veckor före bolagsstämman.

Avvikelse från företrädesrätten

Om en avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt till nya aktier föreslås ska skälen till avvikelsen samt grunderna för emissionskursen redovisas i förslaget till nyemission eller i en bifogad handling.

Apportegendom

Vid betalning med apportegendom ska styrelsen alltid avge en särskild redogörelse för de omständigheter som kan vara av vikt vid bedömandet av värdet på apportegendomen.

Över styrelsens redogörelse ska minst en kvalificerad revisor avge yttrande av vilket ska framgå att egendom, som ska tillföras bolaget, har värderats korrekt och att apportegendom är eller kan antagas bli till nytta för bolagets verksamhet. I yttrandet ska revisorn också beskriva apportegendomen och ange vilken metod som har använts vid värderingen. Aktuellt yttrande från revisor ska inhämtas oavsett om bolaget har eller ska ha en egen revisor.

Kvittning

Innebär förslaget att en aktie ska kunna tecknas av någon som har en fordran på bolaget med rätt för denne att betala för vad han eller hon tecknar genom kvittning mot fordringen, ska styrelsen ta fram en särskild redogörelse för de omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömandet av kvittningsbestämmelsen, såsom vem som är fordringsägare, fordringens belopp samt hur stort belopp av fordringen som får kvittas.

Iakttas inte detta är kvittningsvillkoret utan verkan mot bolaget och själva aktieteckningen blir ogiltig. Har ogiltigheten inte anmälts hos Bolagsverket innan emissionen registrerats, blir aktieteckningen dock bindande men kvittningsvillkoret kan inte åberopas av aktietecknaren.

Redogörelsen över kvittningsfordringen ska granskas av revisor oavsett om bolaget har en egen revisor.

Kvittning av skuld på grund av aktieteckning får således ske endast under den förutsättningen att saken har reglerats i emissionsbeslutet.

Information om bolagets aktuella ställning

Ska förslaget till nyemission behandlas på den ordinarie stämma vid vilken årsredovisningen ska läggas fram (årsstämman) får aktieägarna genom årsredovisningshandlingarna information om bolagets aktuella ställning och därmed ett gott underlag för beslut i emissionsfrågan.

Om frågan om nyemission däremot tas upp på en extra bolagsstämma kräver lagen att kompletterande information om bolagets aktuella ställning lämnas. I sådant fall ska styrelsen ta fram en redogörelse för händelser av väsentlig betydelse för bolagets ställning, vilka har inträffat efter det att årsredovisningen lämnades.

Om bolaget har eller ska ha en revisor ska även denne yttra sig över redogörelsen.

Det finns bara krav på prospekt för publika bolag. I privata bolag förekommer olika typer av informella informationsbroschyrer i samband med nyemissioner. Sådant informationsmaterial – ofta kallat IM för Information Memorandum eller Investment Memorandum – är helt frivilligt och innehållet är inte specifikt lagreglerat eller underkastat någon granskning. Däremot ansvarar förstås bolaget för den information man väljer att tillhandahålla och den ska så klart vara korrekt.

I kupongbolag som – i motsats till avstämningsbolagen – själva administrerar sin aktiebok och utfärdar aktiebrev, ska bolagsstämmans emissionsbeslut sändas till de aktieägare med företrädesrätt som har en känd postadress. Om alla berörda aktieägare har deltagit i beslutet behöver någon underrättelse inte skickas ut.

Teckning av nya aktier sker på en teckningslista som innehåller beslutet om nyemission och viss ytterligare information. I emissionsbeslutet får det bestämmas att teckning i fråga om hela eller en viss del av emissionen i stället ska ske genom betalning.

Tecknas alla de nya aktierna vid själva den stämma där beslutet om nyemission fattas, av tecknare som enligt aktiebolagslagen, bolagsordningen eller stämmobeslutet har företrädesrätt till de nya aktierna, behöver teckningen inte ske på särskild teckningslista utan kan göras i stämmoprotokollet (s.k. simultanteckning).

När teckningen har avslutats ska styrelsen besluta om tilldelning av aktierna till aktietecknarna.

I kupongaktiebolag förs aktieboken av styrelsen. Vid nyemission åligger det styrelsen att ta upp de nya aktierna i aktieboken genast när aktietilldelning har skett. Aktier som upptagits i aktieboken ger rösträtt enligt vanliga regler utan hinder av att aktieägaren inte har betalat sin skuld till bolaget på grund av aktieteckningen.

I avstämningsbolag förs aktieboken av en central värdepappersförvarare. Anmälan ska genast göras till den centrala värdepappersförvararen om att styrelsen fattat beslut om tilldelningen. Ansvaret för detta vilar på styrelsen.

Fattas nyemissionsbeslutet med samtycke av samtliga aktieägare i bolaget, behöver lagens formaliteter om kallelse och information med anledning av stämman inte iakttas. Man kan här i praktiken tänka sig att i bolag med få aktieägare överhuvudtaget ingen stämma i vanlig mening hålls utan beslutet antecknas i “ett protokoll” som cirkulerar mellan aktieägarna och som godkänns av dem genom aktieteckning i “protokollet”.

Beslut om nyemission ska anmälas för registrering hos Bolagsverket inom sex månader från beslutet. Om styrelsen fattat beslut under förutsättning av bolagsstämmans godkännande i efterhand får dock anmälan ske inom ett år från styrelsens beslut.

För att Bolagsverket ska registrera nyemissionen krävs att hela det belopp som ska betalas för aktierna (dvs. inkluderande även eventuell överkurs) har betalats in på ett särskilt konto som bolaget öppnat för ändamålet hos en bank eller motsvarande kreditinstitut.

Inbetalningen av hela emissionslikviden måste alltså vara avslutad i sådan tid att anmälan för registrering kan ske senast sex månader från emissionsbeslutet. Anmäls inte beslutet inom denna tid förfaller emissionsbeslutet. Emissionsbeslutet förfaller också om Bolagsverket vägrar registrering av emissionsbeslutet eller avskriver anmälan om sådant beslut. Återbetalning ska då genast ske av vad som har betalats för de tecknade aktierna.

Hela emissionen måste inte registreras på en gång. Har lägstabeloppet uppnåtts kan delregistrering ske.

Vid apportemission ska all apportegendom ha tillförts bolaget för att nyemissionen ska få registreras.

Vilka handlingar som ska fogas till anmälan om nyemissionen (särskild blankett på Bolagsverkets hemsida) beror på typen av emission.

Vid betalning med kontanter ska bifogas:

• protokoll med emissionsbeslutet (bestyrkt kopia)
• ett bankintyg (original) som redovisar vad som betalats för aktierna inklusive eventuell överkurs och som utfärdats efter emissionsbeslutet

Vid betalning med apport ska bifogas:

• protokoll med emissionsbeslutet (bestyrkt kopia)
• styrelsens redogörelse för bestämmelsen om apport (bestyrkt kopia).
• yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte har utsett en egen revisor) över styrelsens redogörelse (bestyrkt kopia).
• yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte har utsett en egen revisor) över den tillförda apportegendomen (original).
• avtal om apport (bestyrkt kopia) – om emissionsbeslutet hänvisar till ett sådant avtal

Vid betalning genom kvittning ska bifogas:

• protokoll med emissionsbeslutet (bestyrkt kopia)
• styrelsens redogörelse för bestämmelsen om kvittning (bestyrkt kopia)
• yttrande från en auktoriserad eller godkänd revisor (även om företaget inte har utsett en egen revisor) över styrelsens redogörelse (bestyrkt kopia)
• avtal om kvittning (bestyrkt kopia) – om emissionsbeslutet hänvisar till ett sådant avtal

När nyemissionen registrerats får aktiebrev avseende de nya aktierna lämnas ut. Då får också utdelning som enligt emissionsbeslutet belöper på de nya aktierna betalas ut.